top of page
BAKGRUND
Ombyggnation & tävling
I december 2018 beslutade Södertälje kommun att bygga om Mariekällskolan för att bättre passa grundskoleelever. Samtidigt valdes ett antal konstnärer ut för att tävla om att få uppföra ett antal konstinstallationer på skolområdet.
.jpg)
I samband med detta blev jag anlitad av en av dessa konstnärer, Ruben Wätte, för att ta fram ritningar och illustrationer till hans bidrag. Ruben vann tävlingen och jag fick nöjet att arbeta vidare med honom kring dessa installationer. En av dessa konstinstallationer kallade vi för Källan, och den placerades i skolans ljussal.
"I sittgruppen runt källan kan enskilda elever sitta och prata ellerpyssla under fritidstiden, men platsen rymmer också en större grupp och kan med fördelanvändas som pedagogisk plats och samlingsplats under lektioner eller fritidsverksamhet."
MARIEKÄLLSKOLAN
BYGGNADSÅR
1948
ARKITEKT
Paul Hedqvist
PLATS
Mariekällgatan 3, Södertälje
Utmaning & vision
Foto: Henried, Karl Heinz
Ljushallen
ursprungligt utförande
Ljushallen, 2022 Mariekällskolan
Sedan Mariekällskolan byggdes har det skett många förändringar och tillägg i ljussalen, vilket har förändrat dess karaktär avsevärt.
Idag samsas funktionerna hall, reception och bibiliotek här. Kombinationen av aktiviteterna och rummets utformning skapar en stökig miljö som dessutom förstärkts akustiskt.
Under åren har en bjälklagsöppning tillkommit, som binder samman entréplan och undre plan. Denna bidrar dessvärre med ännu mer ljud och oro.
Rubens idé byggde på att ge ljussalen ett lugnt och avskiljande tillskott i den lätt stökiga miljön.Han ville bygga igen bjälklagsöppningen, men spara en bit av kontakten mellan entré- och undre plan genom ett stycke glasgolv - likt en källa. På den nya golvytan ville han placera två bänkar, utformade som en åttkant.
Mitt förslag till konstnärlig gestaltning för denna plats är ett verk som äger rum på tre plan
samtidigt och som både utgör en pedagogisk plats och åtgärdar en rad problem i rummet.
Jag föreslår att staketet tas bort och golvet däckas igen, med undantag för en cirkelformad
yta i mitten som täcks med bärkraftigt men transparent material godkänt som golv. På så
vis skapas en ”källa” i golvet där ljus släpps igenom samtidigt som den hindrar ljud från att
röra sig mellan våningarna. Runt källan vill jag bygga en åttkantig sittgrupp som i sitt
utförande kommunicerar direkt med sittgruppen kring Kompassen ute på skolgården.
Denna åttakant har två öppningar för in och utpassage, vilket gör att den i praktiken består
av två vinklade bänkar. I sittgruppen runt källan kan enskilda elever sitta och prata eller
pyssla under fritidstiden, men platsen rymmer också en större grupp och kan med fördel
användas som pedagogisk plats och samlingsplats under lektioner eller fritidsverksamhet.
Ovan källan och sittgruppen vill jag placera en cirkel av guldfärgad metall som hänger från
taket, i samma diameter som innermåttet av sittgruppen. Enligt önskemål från skolans
personal behövs en samlande plats i rummet där barn både kan mötas i fri lek och där
hela grupper kan samtala och samarbeta. Jag kommer här att beskriva lite mer utförligt
hur jag tänkt att detta verk ska utformas på respektive våning, med början uppifrån.
"Ljussalen är i sitt nuvarande utförande problematisk av flera anledningar, men eftersom några av dessa är planerade att åtgärdas så har jag fokuserat på det kvadratiska hålet i golvet, där KTH hade placerat en bil. Hålet är drygt 5 x 5,5 meter stort och omges idag av
staket.
Det tar upp golvyta som hade kunnat utnyttjas bättre, släpper igenom ljud mellan våningarna och stör upplevelsen i ljussalen genom att ”bidra” med något som helt saknar funktion. På bottenvåningen kommer det att bedrivas en förskola och i ljussalen rör sig
dagligen många elever på väg till och från skolbiblioteket. Dessutom ska en fritidsverksamhet bedrivas i ljussalen, vilket jag haft i åtanke i utformningen av mitt verk."
bottom of page